tisdag 13 maj 2014

Bland pinnar och kryp på förskolegården - #74

Jag har den stora förmånen att arbeta på en förskola med en stor och variationsrik gård. Gården (som egentligen är tre gårdar) sträcker  sig runt hela förskolan Där finns klassiska lekparksytor med gungor, rutschkanor och sandlådor. Men framför allt är en stor del en naturlig, naturrik gård. Det finns äppelträd, körsbärsträd, syrener och buskar av olika slag. Det finns också ytor med skogsliknande karaktär: blåbärsris, enar, björkar, tallar och lönnar. Gården är kuperad, och det finns gott om möjligheter att klättra och hoppa.

Att ha den närhet till naturen som vi har på min förskola, är en fantastisk resurs för barnens lek och lärande. Naturen själv erbjuder rika möjligheter till upplevelser och upptäckter. Inte minst nu, när det är så tydligt att årstiden förändrar naturens utseende. Barnen utforskar gårdens möjligheter på ett mycket konkret sätt: de plockar löv, känner på dem, samlar dem i hinkar, de hittar sniglar, myror och humlor som de räds för eller fascineras av, de plockar blommor och benämner dess färger, de känner hur solens strålar värmer dem och att de behöver ta av sig en tröja, de gömmer sig i snåren, de samlar regnvatten i hinkar, de bär omkring på pinnar... Att få möjlighet att delta i samtal om allt detta lärande som pågår och dela barnens tankar, det är ett privilegium.

För alla borde ha ett land
av jord och sand och stenar,
små kottar på sin egen strand,
du vet nog hur jag menar
(Barbro Lindgren/Jojje Wadenius)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar